Ripjakten blev inte som man hade tänkt sig i år. Ett knä som inte ville vara med! Men som tur så har man en del filmer på mobilen som man kan titta på och drömma sig tillbaka på. Tyvärr så är dom bara filmade med min Iphone SE men det duger gott ändå.

Jag vet inte vad som jag njuter mest av, men en av dom är i alla fall att gå där på fjället och se hur hundarna sveper fram i terrängen. Sen om vi kryddar tillvaron med ett fågeljobb. Ladda bössan sen spänningen vad som kommer! Det är krydda det! Sen om man träffar sen är en annan sak. Oj vad man älskar denna jakt form.

Men samtidigt så är det även en underbar naturupplevelse att gå där mellan fjällen topparna och möta tystnaden sen alla färger som kommer med hösten. Vidare tycker jag att den bästa tiden är när kung Bore pudrar fjällen med lite vitt. Riporna känner sig trycka och jakten höjer sig ett snäpp. Men det finns något att tänka på då kylan och isarna lägger sig.

Det som hände mig och min kamrat Peter vill jag att ingen annan ska få uppleva. Min hund Tingla hade precis haft ett fågeljobb och Peter fällde en dubble och allt kändes toppen. Tingla fortsätter att springe snett neråt fjället och efer en kort stund då pep det till i gps:n att vi tappade kontakten 177 meter ifrån oss. Tänkte väl inte så mycket på det det brukar hända. Så vi gick på, men jag blev lite fundersam om hon står igen så vi ökad farten lite.

Efter ca: 5 min så tittar Peter ner mot fjället! Skriker, Tingla har gått igenom isen där ner och börjar springa ner mot vattenhålet. Ser direkt att det är illa eftersom hon älskar vatten och är duktig simmare. Huvudet pekade uppåt inte horisontellt som när hon simmar på som vanligt.

Tingla hade simmat runt där och försökt ta sig upp säkert i minst 5 minuter. Det var minusgrader ute och en nordlig vind så någon värme var det inte.

Peter lägger sig platt på magen och hasar sig ut på isen och jag kommer bakom han. Ser blicken som Tingla har, det är kris! När vi är ca 1dm från Tingla så brakar isen under oss.

Där ligger vi alla tre och simmar i det kalla vattnet. Peter börjar slå sönder isen så att vi ska komma mot land, men isen är tjockare längre in mot land. Men vi grejade det! Så dj… tur en minut till hade min älskade Tingel drunknat. Blöta från topp till tå fick vi vandra mot bilen igen men en erfarenhet rikare. Sån tur!

Lämna ett svar